Ewelina

kanske kommer ångra detta inlägg imorgon, men känner att jag kokar över så någonting måste jag göra... Jag har iaf precis kommit på den värsta känsla i hela världen. först trodde jag att det var att bli dumpad, vilket verkligen gör så pissfucking ont, men det här slåt det nästan. tänker inte avslöja för mkt, och jag hoppas du/ni förstår att det är er jag skriver till. Iaf, huuuuur mkt jag än ställer upp för dig så känner jag att ja får 0 tillbaka. jag menar, vem är det som sitter och lyssnar på alla dina problem när du behöver prata, vilket jag ABSOLUT inte har något emot, förrän nu kanske. det är jag som finns där, har erbjudit mig mitt hem, har ställt upp att åka till dig när du har det jobbigt och försökt att få dig på andra tankar genom att gå en prommenad med mig och allt. det är jag som erbjuder min axel till dig när du behöver gråta eller snacka om det största ämnet i världen. Jag stöttar dig till alla beslut du tar vilket DU vet. Jag bryr mig så jävla mkt om dig/er men va fan får man tillbaka ? Jo, att du sitter och ljuger mig rakt upp i ansiktet, face to face, heelt iskallt. Du hittade på ursäkter, varför bara inte säga som det var och säga att jag fåt ta det med presonen det handlade om, än att ljuga för mig när vi sitter 5cm från varandra. Trodde jag aldrig, aldrig. Man har liksom inte ens fått ett tack någongång för alla gånger jag har hjälpt dig, eller försökt hjälpa dig när du har brytit ihop. Hela dagen teg du om det, du sa ingenting och lossades som ingenting och ljög när jag frågade. Trodde vi va bättre vänner än det, trodde vi hade kommit varandra väldigt nära, men endå så ljuger du. Jag bryr mig inte ALLS om det du ljög om, det är bara en liten fis i rymden, men det som gör så jävla ont är att du ljög för mig och även hittade på adra ursäkter för det. Skillnad om jag itne skulle frågat heller, men nu frågade jag faktiskt flera gånger, och du ljög eller hittade på utsäker om och om igen. Som om du inte brydde dig !! Trodde jag kunde lita på dig på alla möjliga sätt. Det gör så jävla ont när jag tänker efter hur mkt jag har gjort för dig heeela tiden !!! men du skrattar bara bort det och tror att ingenting kommer att hända. Tror inte du förstår, och kanske inte kommer förstå, men snälla tänk igenom det en gång till. Man känner sig liksom utnyttjad ibland. det var jag som hela tiden frågade om du ville me och festa, grilla, eller bara umgås på lovet, man får aldrig nåt sms eller nånring tbx känns det som, hur du liksom kan ibland "stänga av mig" från din värld, och framförallt inte kan vara ärlig, är jag inte värld att berätta sanningen till eller ?? och liksom gå vidare till alla andra och skita i det liksom. Du känns så otacksam, att det är otacksamt på nåt sätt... Trodde inte alls detta, är helt chockad.. Jag som har gjort så mkt ... och vad får man tbx ? NADA !!